hemma

hemma

hemma?

I en månad har jag haft samma sankar snurrandes runt i huvdet och jag verkar inte bli kvitt dem. Som liten samhällsmedborgare man är tycker jag det är min skyldighet och hänga med i vad som händer runt omkring en och i resten av världen. Att ifrågasätta och fundera över varför saker och ting är som det är. Jag önskar jag kunde. Men just nu är det inte mycket som tränger igenom det jag själv gått runt och ältat ett bra tag nu. Vissa saker glider tacksamt förbi i alla fall och det gläder mig när jag i Västmanlands Läns Tidning läser om rektorn på Apalbyskolans kommentar till hur man ska förbättra skolan. Att det verkligen inte är betyg i lägre årskurser som ger en bättre skola; Beställ en skola som är anpassad efter marknadens efterfrågan, inte det samhälle som fanns för 50 år sedan.

Annars känns det som om mitt huvud ett bra tag har haft ett eget tornerspel med baneret Pest eller Kolera som titel. Omgärdat av ovissheten om Boende. Jag har gjort mina val men ändå inte. Jag har valt fast jag inte vill eller övertygelsen om det är rätt. Tanke står mot tanke. Ofta ofta ställer jag mig frågan -vad är det, egentligen, jag vill. Torneringens deltävlingar står i inbördes ordning.

Jag har en anställning som känns fördummande och tråkig men tackat ja till ett jobb jag inte vill tycka om.

Stänga in mig i en lägenhet känns fel. Fel är det att bo hos föräldrarna likaså.

Å ena sidan vill jag inte pendla på grund av kostnaden mellan Västerås -hemma. Lika lite som att lägga pengar på tågbiljetter mellan Göteborg -Västerås. Att bo i Göteborg känns då som en bättre lösning.

Å andra sidan, vill jag få ihop mina Australien-kassa så fort som möjligt och att bo kvar hemma ger en mycket lägre boendekostnad till skillnad mot bo i Göteborg.

Möjligheten att hitta något jag vill plugga är större i Göteborg än i Västerås. Men. Det är ett långt tag fram till dess och att ha det med i beräkningar jag inte ens vet vart de börjar känns som att börja i fel ände. Kanske är det inte ens i Göteborg jag vill vara. Då.

Om jag inte tar beslut nu, gör jag det någonsin. ?.

Ändå är valet egentligen redan gjort. Jag har sagt ja. Boende eller inte till trots. Om tio dagar är det slut med det här. Äntligen. Då blir tankarna på riktigt och kanske först då får jag reda på vilka av dem som vinner.

Annonser