– Att diskstället för bestick blir skitigt i botten efter ett tag. Hur går det ihop? Man stoppar ju bara ner nydiskade och förmodade, rena bestick däri.
– Att det kommer rapporter om att bilismen ökar, samtidigt som det kommer undersökningar som visar att färre och färre tar körkort.
– Att Martin tar på sig mina strumpor utan att märka det. När jag sen påpekar det en halv dag senare, tar han av sig dem och lägger dem på vardagsrumsbordet.
– Att många köper lågprisvarumärken när det handlar mat, och helt verkar strunta i att undra över varför det är så billigt. Att maten inte är billigare i längden. Istället betalar man för fryst kyckling som pumpats upp med saltvatten, mer socker i billigare produkter, frysta bönor som besprutats med mycket vatten för högre vikt eller gräddglass som vispats med luft. Som inte behöver stå på innehållsdeklarationen. Och att de flesta lågprisvarumärken som Willy’s, Eldorado eller ICA’s egna märke, görs på samma ställe med samma innehåll, bara med olika förpackningar. Och att det dessutom är de stora kända matvaruproducenterna som tvingas tillverka dessa lågprisprodukter för att ens få lov att sälja sina egna varor i butiken. De tvingas tillverka samma produkt men till ett lägre pris. Vilket innebär att personalen får börja jobba skift, men får gå ner till deltidsanställning, lönerna fryses och det anställs fler med behovsanställning. Eller ännu bättre, lägg ner fabriken i Sverige och frys kycklingarna i Brasillien istället. Hur arbetsvillkoren är där kan man ju nästan lista ut när de i vissa fall inte ens får bilda fackföreningar. En bra bok om ämnet, som alla med samvete borde bläddra lite i heter Billig Mat En Dyr Affär som är skriven av Gunnar Brulin på uppdrag för Livsmedelsarbetarförbundet. Och ja, även jag fick mig en tankeställare och försöker mer än förut, så gott det går, handla svenskt, ekologiskt inte stödja affärens egna märken.

På tal om mat kan jag berätta att två kilo lax, fyra kilo potatis, två kilo rödbetor, 800 gram Fetaost, åtta rödlökar, en hög med morötter, nio teskedar salt, plus femton stolar, två brännbollsslagträn, två ljusslingor och en hel hög med underba ra vänner som åkt halva Sverige för att träffas samtidigt, är ett väldigt gott recept på en väldigt lyckad inflyttningsfest.

Dagen efter kvällen före var också lyckad, mycket tack vare solskenet. En sväng ut till Hovås, förbi Avenyn och Triumfglass fabriksförsäljning vid vagnhallen i Majorna -så har man guidat sina vänner igenom det absolut bästa av Göteborg.

Annonser