För att inte uppröra onödigt många eller göra någon avundsjuk, är detta inlägg skrivet på svenska.

Australien är bra. Det finns många bra saker med Australien. Landet har mycket som Sverige inte har, minst sagt. Men det finns en del saker man stött på som man efteråt, tagit parti för den svenska motsvarigheten. Det är nästintill omöjligt att inte jämföra allting man möter här, med det man möter hemma i Sverige. Och när man gjort jämförelsen, ta parti för Sverige. Av förklarlig anledning har många jämförelser med bilkörning att göra.

  • Överallt ser man information om att spara på det dyrbara vattnet då Australien har största vattenbristen på hundra år. Men man undrar hur allvarligt det tar på det hela när man spolar efter sig på en Australiensisk toalett. Halva Niagarafallet. Vanligtvis finns det två knappar, en för att spola med mindre vatten och en för att spola mer. Jag tror att en normal toalett i Sverige spolar lika mycket vatten som när man trycker på knappen för att spola mindre, i Australien.
  • Gasspis är väldigt vanligt och det är helt enkelt omöjligt att koka gröt på svag värme på en gasspis.
  • Fortsätter på vattentemat. Finns inte en vattenblandare att uppbringa i Australien. De finns, men de är inte många. Återigen, hur troligt är det att du stänger av duschen när du duschar för att spara på vatten när du ska tvåla in dig, när du ägnat cirka tio minuter med att finjustera vattentemperaturen med en kall- respektive en varmvattenkran? O-troligt. Du har nog redan spolat bort ett antal liter redan vid finjusteringen.
  • Som EU standardiserad människa man är, kör man bort sig cirka 80% av gångerna man försöker hitta till något i Australien. Man kan invaggas i god tro när man följer vägskyltar längs med en väg, då de plötsligt bara upphör att existera. Som att pengarna eller tillståndet räckte bara till fyra skyltar längs med stora vägen, sen får man klara sig själv. Eller när de sätter skyltarna för en avfart, efter avfarten. För mig är det mest logiskt att ha en avfartskylt före avfarten så man är beredd på att svänga snart. Detta verkar inte heller vara konsekvent, ibland är skyltarna före, ibland efter. Ibland syns bara avfartskyltarna från ett håll. Kommer man från fel håll, ser man inte skylten, bara baksidan. Eller dessa små vita rektangulära skyltar med svart text -liknande våra små gatunamnskyltar – med väganvisningar som man inte har en chans att hinna läsa när man blåser förbi i nittio. Då man som svensk är van vid att alla lokaliseringsskyltar är blå. Inget undantag. Blå med vit text. Och de syns.
  • Rödljusen slår om till grönt utan att växla till orange.
  • De kör på fel sida av vägen. Vi kör på the Right side. Enkelt.
  • Det finns ingen automatiskt avstängning på bensinmunstyckena på bensinmackarna. Man får stå och hålla under hela tiden man tankar och i slutet så sprutar det alltid ut bensin på händerna. Lastbilschaufförerna måste ha starka nypor och de ska vara glada att de slipper stå och hålla när det är svenska tio minusgrader ute.
  • Britterna har lyckats införa en världsordning när det gäller kvalité på bröd. Det enda man kan köpa i affären är svampig toast som smakar absolut noll. Vi lyckades hitta en liten delikatess affär i Sydney som sålde små surdegsbröd för trettio kronor styck. Om man då får för sig att baka bröd själv hittas i butiken följande att välja på; white flour, super white flour, self rising flour, extra white flour eller på sin höjd wholemeal flour. Vi köpte bröd en gång i tron om att det var gjort på rågmjöl tills vi läste på innehållsdeklaration och insåg att det var färgämne som gjorde brödet brunare.
Frysta grönsaker-avdelningen.

Glassdisken

  • Lika hemskt är det med socker i mat. Jag tror att GI -dieten inte riktigt slagit i Australien ännu. Eller så har det missuppfattat vad den går ut på…hm, vad det mesta med nyttig mat går ut på. Ett bra exempel är att flera yoghurt förpackningar har texten 97 % FAT FREE tryckt med stora bokstäver över hela förpackningen. Innehållsförteckningen visar på 18 procent socker. Jo, Arton, och inte som ni tror, i fruktyoghurten utan i den naturella yoghurten. Har vi ens yoghurt i Sverige med sockerhalt över tio procent? Dessutom var det ofta gelatin i yoghurten. Inte ett dugg kul med dallrig yoghurt! Eller müslin med 43 % socker men inget fett. Förresten var det bantningsmüslin som hade mest socker. Jag och Martin undrade till slut ifall Australiensarna verkligen är så dumma i huvudet att de kan tro att 43 procent socker är bättre än inget fett i mat. Det kändes nästan bekräftat när vi fick syn på en påse med snacks som var GI märkt. På den lilla texten på baksidan gömde sig 20 % socker och vitt vetemjöl. Ekologiska produkter var svårt att hitta och med väldigt litet utbud.
  • När man väl då handlat färdigt och kommer fram till kassan, får man alltid ställa sig i en lång kö. Jag misstänker att anledningen är att kassörskorna packar matkassarna åt kunden. Eller, slänger ner varorna om vartannat i hundra olika kassar eftersom de är stressade av den långa kön bakom. Medan man själv får stå där och rulla tummarna och dumt stirra på när ens kassar blir packade, maten huller om buller. En gång fick jag fem plastkassar som jag själv packade om till två. Varför i hela fridens namn ska kassörskan packa min mat? När det borde gå snabbare om jag gör det själv så hon/han kan ta hand om nästa kund? De fåniga små tunna plastkassarna faller inte heller i Ragnas smak.Tyvärr.
  • Kortbetalning. I Australien har de en underlig regel när de ska kolla att det inte är ett stulet kreditkort, utan mitt eget, jag betalar med. I Sverige, om än inte alltid, visar man upp sin legitimation som scannas och man trycker in sin PIN kod till kortet i kortterminalen. I Australien jämför de signaturen på kortet och kvittot. Yesh! Så bright tänkt av dem. När jag kom till Australien skrev jag inte ens min signatur så som den stod skriven på mitt kreditkort. Tala om misstänksamhet från personalen i butiken. Försökte lämna mitt id-kort så de skulle kunna jämföra namnen på korten och min nuna på mitt ID, men icke. Jag var tvungen att börja skriva tydligare och mer likt min signatur på mitt kort för att slippa krångel.

    Behöver man då inte knappa in rätt kod till kortet när man dragit det? Svaret är nej. Man trycker bara okej, köpet genomförs och i terminalen står det ’signature required’ och man skriver på kvittot. Som svensk blev jag något irriterad några gånger och frågade kvävt hur lätt de trodde det var att fejka en signatur. Jo det är nog lätt att förfalska en signatur, men skriv nu på här. Suck. Tydligen införde de en period då man var tvungen att visa fram sin legitimation vid köp, men eftersom få Australiensare har ett leg, så gick man tillbaka till att jämföra signatur. Martin fick extra mycket problem då han inte ens signerat sitt ICA kort, och det var så slitet att det inte gick att göra det heller.

  • När man sedan har handlat och ska åka från mat affären, över till bensinmacken för att tanka, stöter man på problem. Även fast de ligger precis bredvid varandra. Istället för att asfaltera alltihopa, går där nämligen en liten refug som delar på tomterna. Martin speciellt upprör över detta fenomen ‘mitt är mitt och ditt är ditt’. Det går inte att åka emellan olika företag eller butiker i Australien utan att åka ut på stora vägen igen. Vilket kan bli krångligt om man från början inte hittar och inte minns vart man svängde av. En gång trodde vi att vi skulle få soppatorsk innan vi ens hunnit fram för att vi inte hittade avarten, fast vi varit i affären bredvid macken innan.

.
I januari hemvände det två frälsta patrioter som kysste asfalten på Arlanda, iklädda gula tröjor med blå kronor på.

Men en Volvo köper jag inte förresten. Och, bensinen är billigare, de har reflexer ingjutna i vägen i Australien och @-tangenten på skrivbordet sitter mycket bättre än på svenska tangentbord. Till skillnad mot oss svenskar är de också mycket trevligare och öppnare i allmänhet.

Jag kommer snarast att skriva ett tacktal till regeringen, kungen och P1 och tacka dem för allt och för att vårt land ser ut som det gör idag. Jag skall med glädje betala skatt på mina intjänade kronor (men… kanske inte för den skull deklarera jobb och resa i annat land just i år), sjunga nationalsången med handen på hjärtat på nationaldagen, och handla gardiner på Åhléns. Sist men inte minst ska jag tatuera in ordet Lagom på min överarm.

Annonser