Så nu sitter jag här igen. Samma gamla skrivbord, samma gamla värmemotstånds-formler i boken framför mig. Har alltid haft en bild av ska vara fartfyllt att vara student. Att man träffar en massa nya människor som man sedan sitter på café med och pratar bort hela kvällen. Går på spännande föreläsningar och diskuterar spännande saker. Jag hade nästan romantiserat bilden av att man efter de spännande föreläsningarna och den långa café-kvällen gått hem och satt sig på sin kammare för att studera -med flitens lampa hängande över sig. I lagom suddigt ljus förstås.

De senaste veckorna har det ljuva studentlivet verkligen inte sett ut så. Känner mig mer instängd nu än när jag åkte till jobbet varje dag. Just nu rör jag mig mellan två punkter; från en och samma föreläsningssal i skolan till mitt skrivbord på mitt rum. I en hel studentkorridor full med studenter jag till och med går i samma klass med. Och jag ser inte röken av dem.

Det jag försöker säga är att ibland är det inte så underbart att vara student.

Annonser