Etiketter

, , , , , , , , , , , ,

Det talades om grill. Bad. Fin båt. Öl.
Och att båten skulle avgå PRICK 10.30. Ingen pardon. Sagt och gjort. Tio minuter innan utsatt tid stod vi och väntade på Henny … som kom tjugo minuter försent bara för att berätta att alla andra hade tagit en taxi för att de var så sena. Nu var vi väldigt sena. Så det blev till att springa och tränga oss fram på tunnelbanan. Till slut kom vi fram till rätt pir, blöta och svettiga, fem minuter innan avgång. För att upptäcka att båten var fyrtio minuter sen. Varför är känslan att det alltid är sådär!?

Vi skulle ta en ”junkboat” ut till ön Lamma ihop med Henny och hennes kompisar från utbytesstudent-gruppen på PolyU (så säger alla om Polytechnic University i Hongkong). Så fick vi till slut kliva på och tuffa iväg ifrån stan. Såhär såg vår båt ut:

Det går väldigt mycket båtar/fartyg/färjor/fraktfartyg/pråmar i sjön runt Hongkong. Bland annat den här svävaren som jag aldrig sett på riktigt förut. Den gick sjukt fort!

Mindre bra gick det att ha en liten sportbåt till vattenskidåkning på släp, som vi hade. Kustbevakningen bordade, och skällde på oss. Våra kinesiska besättning på tre luttrade män, var nog lika förvånade som vi.

Vädret var lagom molnigt med det sedvanliga diset av all smog som ligger över staden. Men rätt gött!

Efter en och en halv timme kom vi fram till ön Lamma. Vid det här laget var vi rätt varma av att ligga och sola på däck.
Hela båtresan var som en High School-film: Någon hade tagit med sig hämtpizza som matsäck. Ett stycke muskelknutte som var tvungen att gå runt och spänna sig lite mest hela tiden. Alla mindre bemedlade killar på båten höll sig i bakgrunden och drack öl. Han slängde sig såklart först i vattnet också, i ett snyggt dyk.

När vi väl badat och skulle åka därifrån, och även båten började röra sig bortåt från stranden …

… Visade det sig att vi åkte ifrån Tom som låg och viftade med armarna kvar i vattnet. Det var bara att vända båten. Vid vattenskidåkningen visade herr Muskel att han minsann kunde stå på brädorna, medan de flesta andra gjorde den ena mer skrattretande vurpan efter den andra. Eller försökte hänga kvar, under vattnet, som en plogande ubåt. Någon somnade i solen, brände hela rumpan och skrek ”Oh noooo! Not again!”
Det hela ackompanjerades med hög Rihanna/LadyGaga/Pitbull/DavidGuetta från högtalare runtom på båten.
Ja, ni förstår komiken. This is another High School movie.
Syster Henny har fler bilder här.

Jag var mesen som inte vågade bada först, på grund av min allergi. Vattnet var nämligen rätt kallt. Men skönt. Som en bra dag i havet hemma. Inte trodde jag att jag skulle bränna mig heller, så disigt och molnigt som det var. Dessutom satt jag ju mest i skuggan … Hrm. Vi var alla mer eller mindre röda vid avstigningen på kvällen.
Här står vi hissen efteråt, för att gå ut och få något i oss. Trötta, hungriga (det blev såklart ingen grill, så all mat vi köpt var bara att slänga) och brända. Tur att det skulle regna dagen efter, mina armar hade inte klarat mer sol.

Jag var så trött, hungrig, bränd och ilsken att det blev mat rakt över gatan från hotellet. Akita Teppanyaki Specialist. Visade sig vara värsta lyxresturangen med tre våningar varav den högst upp var svit-delen. Vad nu det innebär. Vi valde teppanyaki-våningen. Värsta inredningen. Teppanyaki är förresten japansk lyx-grill.

Lyx för att man får en egen kock som grillar/steker allt på plats i rätt ordning så att allt man äter är nygrillat. McDonalds släng sig i väggen.

Lyx för att man bara kan välja lyxgrejjor att grilla. Som kobebiff. Pilgrimsmussla. Eller en mollusk. Mollusk? Ja, en sån här ni vet:

Inte? Nä inte vi heller om jag ska vara ärliga. Abalone stod det på menyn. Så servitören tog därför fram ett levande havsöra (abalone på svenska) så vi fick klappa lite på den för att förstå. Och förklarade att den är värsta delikatessen.

Vi valde australiensisk kobebiff.

Kockarna har helt klart handlag, med de där två spadarna de har. Vår kock knäckte ägg med dem flera gånger! Så pratade han med grannkocken vid bordet mittemot via ett headset. Han berättade säkert vårt misstag vid att inte vilja äta mollusk.

Till fisken och köttet valde vi grillat ris. Allt steks och först trodde jag att kocken blandande in rårivna morötter i det stekta riset efter han knäckt ett ägg i det. fel man kan ha. Det var ju små babyräkor! Rårivna morötter -pf!!!

Det var dyrt, ganska gott och helt klart en upplevelse. Går teppanyaki ens att få i Sverige? Förutom sjuhundrakronors-teppanyakin på Yasuragi på Hasseludden?

I nästa Hongkong-inlägg råkar vi ut för en tyfon. Nästan. Kan vara det sista inlägget om Hongkong.

Annonser