Jag har alltid varit lite ute. Ute och efter. När jag var yngre led jag av att vara den som sist köpte ”inne” skorna. De coola tröjorna. Jag hade aldrig hockeyfrilla i mellanstadiet. Lyckades aldrig se ”Gremlins” på TV när alla pratade om den (först tio år senare, såg jag den med min första pojkvän)
När det gäller att komma först. Kommer jag alltid sist. Oavsett om det gäller att komma in på jympapasset och få en bra plats, eller komma på bussen först för att slippa ståplats. Jag är hopplöst efter. På jobbet är jag alltid sist hem. Lagade pulled pork först härom månaden.
Jag fattar ärligt talat inte hur folk gör. Ni som kommer först in på jympapasset? Ni som går hem först från jobbet? Hur lyckas ni? Ni som var först duschade, påklädda och klara efter duschen på idrotten i skolan? Kö till bussen: ni som kliver på först. Nån som kan förklara? Det är helt omöjligt för mig. Jag lovar – jag har försökt! Hur i hela H* gör ni? Jag hänger liksom aldrig på tåget.
Ibland händer det att jag ligger före. Än så länge är det inte många i vänskapskretsen som fattat kråksången med Swish till exempel. Bara att koppla på ditt mobilnummer till ditt bankkonto. När du ska sälja bilen på blocket och vill ha betalt direkt. Så smidigt när man ska dela notan på restaurangen – knappa in telefonnummret och swish! Där kom pengarna.

Eller som med e-boken. Läser ni e-böcker? Lånar ni dem på biblioteket? Verkar inte så …

Men ändå, såhär i efterhand är jag glad över att jag aldrig praktiserade hockeyfrillan. Och det finns faktiskt en del fördelar med att vara helt hopplöst efter.
– Jag har alltid lyckats ha andra arbetstider än vad alla andra har. Det innebär att jag aldrig behöver sitta i bilkö till och från jobbet. Det är minst sagt, skönt. Att folk står ut med kökörning, varje dag, morgon och kväll.
– Jag tränar. Högintensiva pass. Där är det en ganska så homogen grupp med vältränade, unga, vita, mitt i livet, svenskfödda människor. Sådana som jag. Men som inte duschar i träningslokalens duschar. Det gör däremot de lite äldre tanterna, men de går sällan på intensivjympa, skivstångspass eller HIT-träning. Så ofta får jag hela duschen OCH BASTUN helt för mig själv. Lyx!
– Lyckades inte få semester förra året, när man ska ha semester (augusti typ) utan fick ta den i oktober. Men då slapp vi trängas med tusen andra på Capri, till exempel.
– På tal om att trängas: ett tips – Storhandla mat vid nio på kvällen! Lugnt, skönt och ljusår, från fredagseftermiddagens rusch.
– Och det här med att ställa sig upp på flyget när en landat – fortast möjligast. VAD ÄR GREJEN? Stå där och pusta med ytterkläder på i den smala gången, hukad.  Vi har för fasiken precis varit över tusen meter uppe i luften! Det är liksom lite mer säkerhetsprylar på ett flygplan än en bil tänker jag. DE FÅR JU ÄNDÅ INTE UPP DÖRRARNA FÖRRÄN PLANET ÄR SÄKERT PARKERAT! Jag vill väl också gå av, så roligt är det inte att flyga. Men, detta brukar ju ta typ tio minuter efter det ens stannat, vid gaten. Själv hinner jag läsa två sidor till i min bok, packa ihop och sedan gå ut i lugn och ro utan att trängas, då planet ofta är helt tömt. Jag ser dock ryggen på skocken.

Annonser